Jag skulle kunna göra en uppföljare på Ensam hemma och Ensam hemma 2 filmerna, dock utan inbrottstjuvar och att jag är en liten pojke som blir glömd av sin familj på julafton, men i alla fall!

"Chrisarna" och Matt åkte iväg till sitt sommarhus i Onsdagskväll vilket alltså innebär att jag är själv i huset i en vecka då de inte kommer tillbaka förrän på Onsdag. Jag måste säga att det känns lite konstigt att vara själv i ett hus som inte är ens eget...

Jag ringde till Iris (min värdmormor) nu på morgonen och bjöd in mig själv till middag ikväll då det är lite ensamt här.

För tillfället har jag placerat mig i en fåtölj med mitt täcke runt mig eftersom det återigen regnar ute, vilket innebär att det är väldigt kallt i huset. Jag lyssnar även på Beach Boys (jag har letat igenom "Chrisarnas" cd-hylla och detta var det enda bra jag hittade) och tror att jag har blivit hjärntvättad nu för jag börjar faktiskt gilla dem...

Det verkar alltid vara något som händer med någon av de anställda eller deras anhöriga här, sedan jag kom hit så har följande hänt.

1. Kevin (som turligt nog har slutat!) skadade foten.
2. Sinkarts fru fick någon konstig infektion och Sinkart fick åka med henne till sjukhuset.
3. Todds gravida fru fick för tidiga värkar dagen innan jul (hon ska inte föda förrän i mars) och de fick tillbringa en tid på sjukhus, innan de lyckades stoppa dem.
4. Och nu har Ian problem med hjärtat (han är bara runt 40) och har varit hemma ett par dagar för att vila.

Om man använder uteslutningsmetoden för att räkna ut vem som är kvar att råka ut för något så är det jag...

Och med min vanliga otur så skulle jag inte bli förvånad om jag också råkar ut för något, men jag håller tummarna för motsatsen för jag vill inte bli sjuk/skadad då jag verkligen vill jobba.

Jag har inte sovit så bra de senaste nätterna, jag har vaknat runt två tiden och trott att jag ska upp och hämta korna. En natt drömde jag att jag återigen var själv i mjölkgropen och att det var mörkt och att jag inte kunde komma därifrån, och när jag vaknade upptäckte jag att jag satt i sängen och letade med händerna på väggen efter en utgång medan jag nästan hyperventilerade.

Och i natt vaknade jag och var totalt kallsvettig, min pjyams var så fuktig att jag fick ta av mig den och även denna gång andadas jag fort men jag vet inte varför.

Så jag är rätt så trött på dagarna men annars så mår jag bra. Jag har semester i 1 vecka från 16 januari och då kan jag passa på att sova ut på morgorna.

Jag läste på Facebook och aftonbladet att Sverige är juniorvärldsmästare i Ishockey så jag antar att jag bör vara glad. Men det känns mer och mer som att jag är en invånare på NZ nu än i Sverige och en del gånger får jag faktiskt påminna mig om att jag kommer från Sverige och har min familj där.

Jag vet inte om det är bra eller dåligt att jag känner att "Chrisarna" är min familj nu, jag har till och med fått lust att kalla Mrs Chris för mamma, även om jag hitttils inte gjort det...

Det känns som om att jag lever i en dröm och att jag vet att jag snart kommer vakna upp och vara tvungen att återgå till mitt vanliga liv.